1. I våran undersökning koagulerade äggvitan vid 25 graders värme på andra försöket. Vid första försöket där glasbägaren sprack hade den inte koagulerat vid 32 graders värme.
2. Vi hade två olika termometrar för att vara helt säkra på att få rätt temperatur. Vi hade två termometrar i vattnet samtidigt. Vi tänkte att de var rätt temperatur eftersom båda visade samma. Vi hade en sprittermometer och en digital termometer.
3. Om jag hade gjort om experimentet hade jag sökt upp mer information innan för att veta lite mer fakta koagulering. T.ex vad det är som gör att vitan koagulerar. Jag hade också studerat ägget mer noggrant för att kunna verkligen se vad som hände. Jag tyckte att när vi gjorde experimentet första gången ( När glasbägaren sprack) gick det bättre en andra gången. Då blev jag lite stressad för att de andra redan var klara. Det är också en grej jag skulle tänkt på, att ta det lugnt och verkligen titta noga. Eftersom de andra redan var klara kanske jag tog bort ägget från värmen lite för tidigt. Det var heller inte bra.
Vi hade kunnat värma upp ägget lite saktare, då hade vi fått en mer exakt temperatur.










